Adoptivfamiljers återresor till barnens födelseländer
Description:... Den här kvalitativa studien undersöker adoptivfamiljers återresor till barnens födelseländer. Analysmaterialet består av intervjuer med barn och föräldrar i tio svenska adoptivfamiljer både inför och efter genomförda adoptionsåterresor. I fokus för studien står frågor om hur barn och föräldrar resonerar kring beslutet att göra en återresa, planeringen av resans innehåll och upplevelserna av resan. Analyserna visar att både barn och föräldrar är delaktiga i att planera och genomföra adoptionsåterresorna. Bland annat förhandlar familjemedlemmarna om resornas inriktningar, funktioner och betydelser. Adoptionsåterresor blir till i samspel mellan barn och föräldrar, rekommendationer för återresor, förhoppningar, förutsättningar, möjligheter, risker och inte minst individuella rädslor. Studien nyanserar allmänna idéer om att en adoptionsåterresa enbart är till för adopterade och föreslår att vi behöver förstå resorna som ett gemensamt familjeprojekt. Dessutom synliggör studien att familjeadoptionsåterresor är ett resultat av dynamiska familjeprocesser som skapar och aktualiserar värden och ideal om familjeliv, föräldraskap, barn, semestrar och pengar – och att barn är en del av hur sådana värden och ideal skapas. För att fånga den komplexitet som omger familjers adoptionsåterresor har studien krävt en kombination av teorier och metoder från barn- och barndomsstudier samt familjestudier med turismvetenskaplig forskning och ekonomisk sociologi. Studien är ett resultat av förhållningssätt som tar fasta på rörligheten i begrepp som familj, barn, föräldraskap, ursprung, pengar och återresande och pekar på betydelsen av att se barn som sociala och kulturella aktörer i sin egen rätt. Avhandlingen bidrar teoretiskt och metodologiskt till forskning om adoptionsåterresor, ursprungsresor och familjesemestrar.
This qualitative study examines adoptive families’ return trips to their children’s birth countries. The empirical material consists of interviews with children and their parents in ten Swedish adoptive families, conducted both before and after their adoption return trips. The study focuses on questions relating to how children and their parents reason about the decision to conduct an adoption return trip, the planning of the trip’s content and their experiences of the trip. The analysis shows that both children and parents are involved in planning and implementing the adoption return trips. Among other things, the family members negotiate the direction, function and meaning of the trips. Adoption return trips are created in interaction between children and their parents, involving recommendations for adoption return trips, hopes, conditions, opportunities, risks and, not least, individual fears. The study challenges general ideas that adoption return trips are exclusively for the benefit of the adoptee and suggests that we need to understand these trips as a joint family project. In addition, the study shows that family adoption return trips are the result of dynamic family processes that create and actualise values and ideas about family life, parenthood, children, holidays and money – and that children are part of how such values and ideals are created. To capture the complexity that surrounds families’ adoption return trips, the study employed a combination of theories and methods from child and childhood studies and family studies with tourism research and economic sociology. The study results from an approach that addresses the fluidity of concepts such as family, children, parenthood, origins, money and return, and highlights the importance of recognising children as social and cultural actors in their own right. The dissertation contributes both theoretically and methodologically to research on adoption return trips, personal heritage trips and family holidays.
Show description